Det händer och jag tycker...

24. mar, 2018
Anna Hassö: ”Om det här är framtiden – då är vi riktigt illa ute…”

Anna Hassös kloka artikel (klicka på länken ovan för att komma till Tidningen Ridsport) är värd att dela i alla forum, om och om igen. Jag ser de här problemen hon tar upp i mitt yrke, när jag driver min verksamhet (ponnyuppfödning) och inte minst när jag tar del av dagens så kallade hästkunskap som sprider sig via t ex forum och grupper på nätet och i sociala medier.

Jag fick mycket av min grundläggande hästkunskap under åren på Fredriksbergs Stuteri och trettio år senare blir jag fortfarande mer och mer övertygad om hur rätt det var. Hållbara hästar som presterar upp i hög ålder tycker jag är ett gott kvitto på en avel, uppfödningsform, träning och allmän hästhållning som fungerar.

Artikeln är verkligen bra skriven och det är viktigt att verkligen ta till sig och rannsaka sin egen hästhållning. "Alla" vet att hästar behöver grovfoder, långa ättider, utevistelse i stora hagar, möjlighet till mycket rörelse, varierat arbete på olika underlag, återhämtelse/bete, social kontakt eftersom de är flockdjur osv. Ändå är just deras häst unik och kan tyvärr inte gå ute, måste gå själv, måste ha skydd i hagen, måste ha specialfoder, kan bara ridas i ridhus osv. Dessa "unika" hästar blir tydligen fler och fler och bortförklaringarna är många.

Är det aveln, är det uppfödningsformen, är det brist på grundläggande djurkunskap, är det handeln med ett (för) stort utbud av (onödiga?) prylar som styr? Vad kan vi ändra på? Själv saknar jag mer utbildning om hästen "som djur" och tycker att det är ett stort kunskapstapp mellan lantbruksnäringen, avel/uppfödning och hästens uppväxt fram till 2-2,5 års ålder då hästen "plötsligt" är ett "sportredskap" som vi ställer allehanda krav på. Allt hänger ihop.
Dela och sprid gärna artikeln.
//Helena Grühb, Dimmans New Forest stuteri

9. feb, 2018

Jag funderar på om jag skall ta och väcka lite liv i bloggen - eller i allafall använda sidan som ett forum för att uttrycka mina funderingar.

Det finns många kanaler för diskussioner på sociala media, men jag tycker debattklimatet ofta är väldigt trist, så jag undviker att ge mig in i några livligare diskussioner. Jag vill gärna skriva ganska långt och genomtänkt, och det försvinner ofta snabbt i flödet. Samtidigt ser jag gärna att det blir diskussioner - det är inte jättespännande att diskutera med sig själv. 

Hoppas att någon hittar hit och bidrar med lite synpunkter och egna erfarenheter!

6. dec, 2012

Ett inlägg jag bl a har lagt på min Facebooksida efter att ha läst inlägg på diverse ponnyavelsforum på nätet. Fenomenet är inte nytt, men jag tycker att det blir värre och värre...

SAMARBETE ÖVER PONNYRASGRÄNSERNA var nog samtliga deltagare överens om efter SPAF's ponnyavelskonferens i oktober. Men jag uppfattar att "nätmobbing", t ex diskussioner som fullständigt spårar ut här på internet (och framförallt på Facebook)aldrig har varit större och fler än nu. Jag tycker att det är så sorgligt, snälla svenska ponnyuppfödare: lägg energin på att SAMARBETA - både inom föreningarna och över rasgränserna. Vi har en stor import av ridbara "långbenta" ponnyer till Sverige - kan vi inte försöka att i första hand föda upp dem i Sverige, alltså de ponnyer som den svenska marknaden vill ha? Svenskfödda ponnyer är närproducerade, de bidrar till den svenska lantbruksnäringen då avel och uppfödning, uthyrning av stallplatser, hästturism, travverksamhet och foderproduktion bedrivs på nästan 6 000 gårdar i Sverige. Sverige är ett av Europas hästtätaste länder och hästnäringen står för runt 10 500 årsverken. Hästen i Sverige hjälper till att beta och hålla landskapet öppet. Betesmarker är en del av kulturlandskapet och ingår i ett rikt odlingslandskap, ett av de 16 nationella miljömålen som antogs av Sveriges riksdag 1999.

6. dec, 2012

Hästar finns inte... iallafall om man ser till mediabevakningen av ridsporten, trots att ridsporten är Sveriges näst största idrott om man ser till anstalet utövare. Just detta belyser Karin Magnusson i sin krönika i Aftonbladet idag: http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/karinmagnusson/article15887724.ab

Just denna vecka uppmärksammade även "Lilla Sportspegeln" ridsporten och hade ett program med hästtema i måndags. Ett bra inslag , men ack så kort, från landslagsryttarnas fälttävlansträning hos OS-medaljören Sara Ostholt-Algotsson, ett fartfyllt inslag om ponnygalopp från Globen (där det verkade livsfarligt med ridsport, ponnyerna busade och barnen ramlade av…) och ett inslag om en söt ponny. Jag upprepar: EN SÖT PONNY. Vad har det med sporten att göra? Ponnyn saknar något som helst användningsområde inom hästsporten. Vilken sportjournalist skulle göra ett inslag om en RUND BOLL, EN KROKIG BANDYKLYBBA eller ett par SVETTIGA JOGGINGSKOR? Jag tycker att det litegrann speglar mediainställningen till ridsport, det är gulligt, något för småflickor -eller livsfarligt…

Sen anser jag att den stackars "söta" ponnyn är en exteriör katastrof.

Här är inslaget, "Maria träffar världens minsta häst" http://www.svtplay.se/klipp/888171/maria-traffar-varldens-minsta-hast

4. dec, 2012
Dimmans Eros tränar för Sara Ostholt Algotsson

Direktlänk till inslaget "OS-hjälten ger tips" i Lilla Sportspegeln 2012-12-03, med Moa Nordfjäll och New Foresthingsten Dimmans Eros RNF 182 (f.1998 e.Fredriksbergs Dizney u.Dimmans Elmia ue.Silverlea Buckskin). De tränar för Sara Ostholt-Algotsson på Udden, Kalmar, tillsammans med ponnylandslaget i fälttävlan.