Det händer och jag tycker...

21. nov, 2019

 

För varje år som går så blir jag mer och mer fascinerad av flockens betydelse för hästarnas välbefinnande, och hur de grupperar sig och rangerar sig. Det var otroligt intressant att se dynamiken i flocken under förra året då Emir gick på fribetäckning, och jag kunde sitta i timmar och bara iaktta dem. Vi hade polisen Christie som gjorde utfall som en terrier bara Emir närmade sig de andra stona - men hon lät sig betäckas utan tvekan när det var dags för henne, Alize som "lade beslag på" Emir, Courtney och Lady Jane som "smög iväg" till Emir när det "var dags" men därefter skyndade snabbt tillbaka till de andra stona, och vi hade Queenie e.Eros som vaktade stenhårt på Lotus och hennes fölunge Helios som också är efter Eros. Emir vågade inte betäcka Lotus förrän vi tog bort Queenie från gruppen, och i ärlighetens namn tror jag aldrig att Emir vågade betäcka Queenie överhuvudtaget. Jag trodde definitivt inte att ett treårssto kunde prygla upp en vuxen, betäckande hingst på det sätt som Queenie spöade Emir, han var verkligen rädd för henne - även då hon var brunstig. Det gästande stoet Daisy sågs som en inkräktade och jagades från flocken trots att hon gått med några av stona innan och de släpptes in samtidigt till de övriga; och när vi skulle betäcka henne "för hand" så vägrade Emir bestiga henne trots att hon var i högbrunst...

I helgen såg jag något annat som var mycket fascinerande, de ston som är mycket nära släkt hade grupperat sig och distanserat sig från de andra stona. Dessa ston är inte släkt i nedstigande led, utan de är "systrar" på lite olika sätt. Under sommaren har stona gått på olika beten, men sen några veckor går de tillsammans, 12 ston i åldrarna föl - 28 år. Fem av stona är dräktiga. Några av stona gick tillsammans förra vintern, några ston har gått tillsammans som unga, men det har tillkommit föl, och jämför man hur rangordningen i hagen har sett ut tidigare är det inte självklart att just dessa ponnyer skall välja att gå tillsammans. Ponnyerna har alltså gått i olika grupper på olika beten under sommaren, och några "radarpar" har nu delat på sig, för att i stället välja att gå med sina systrar.

Fr.v ser vi på bilden:
- HEMBYS LOTUS f.1995 e.Miclas Activ u.Vramsfälts Filippa
- MICLAS CLAUDIA SCHIFFER f.2002 e.Miclas Activ u.Silverlea Busy Lizzie
- MICLAS AGATHA CHRISTIE f.2006 e.Miclas Activ u.Silverlea Busy Lizzie
och
- MICLAS COURTNEY LOVE f.1999 e.Lipton (SWB) u.Silverlea Busy Lizzie
Framför Christie ligger Lotus' fölunge HEIDI e.Emir, fölungen bakom Christie är hennes egen dotter ANASTASIA e.Emir.

Lotus, Claudia och Christie har alltså samma far. Claudia och Christie är helsystrar, och Courtney har samma mor som Christie och Claudia. Lotus och Courtney är alltså inte alls släkt men anser tydligen att de tillhör samma familj ändå - båda har ju gemensamma systrar i gruppen, antingen på fädernet eller på mödernet. Lotus som inte är ur samma mödernelinje som de andra - men som har samma far som Claudia och Christie borde inte tillhöra "familjen" - eller känner de på sig att de är efter en och samma hingst, en individ som de aldrig träffat närmare? Känner de ändå av att de är så nära släkt? Kan det vara en lukt, en spegling av varandras temperament, eller "berättar" de det för varandra på något sätt...? Blir banden inom gruppen ännu närmare varandra med tanke på att fölungarna är nära släkt de med, båda är efter Emir? Känner stona på sig att de alla är dräktiga med samma hingst (Emir)?
Hade de varit en människofamilj hade vi sett släktkonstellationerna på annat sätt, inte bara genom blodslinjerna, men sådana släktband räknas inte på hästarna.

Jag menar inte att sätta mänskliga känslor och mänsklig kommunikationsförmåga på hästarna, men helt klart tror jag att deras kommunikation är något som vi inte begriper oss på, vi inte kan mäta det och vi kan inte veta hur hästarnas tankegångar går. Men - visst är det intressant!

(BTW - Om jag får för mig att skaffa något mer skimmelsto - skjut mig... Det är inte jätteskojigt att ha skimlar i lösdrift den här tiden på året, men jag försöker intala mig att de andra hästarna är lika skitiga, även om det inte syns.. )

29. jul, 2019

Sitter och funderar lite om ärftliga sjukdomar och defekter, så här mitt i natten...

Nu ligger det (äntligen :) ) information om den ärftliga sjukdomen PSSM1 (Polysaccharide Storage Myopathy) på Svenska New Forestföreningen hemsida, PSSM1 påvisades hos några individer inom rasen i England 2017, läs mer i länken nedan. Hela frågan och framförallt resultaten av hittills provtagna ponnyer och ponnyer som kommer att testas framöver - och som påvisas vara bärare - ser jag som en komplex fråga i dagsläget, och jag känner att den måste utredas på ett korrekt sätt innan beslut tas hur det skall hanteras och hur hela rasen och enskilda individer (både hästar och hästägare) kan drabbas på kort och lång sikt.

I de artiklar och informationssidor jag har läst står det att PSSM1 nedärvs autosomalt dominant, det vill säga att det påverkar båda könen lika mycket, och det räcker med att en individ fått ett arvsanlag från den ena föräldern för att egenskapen/sjukdomen /defekten skall visa sig. Den som inte har anlaget kan inte vara bärare på anlaget och inte heller nedärva det. Här i Sverige har vi en djurskyddslagstiftning och en föreskrift att följa, den heter Statens jordbruksverks föreskrifter om avelsarbete SJVFS 2019:31 saknummer L115; och den skall tillämpas vid avelsarbete med nötkreatur, svin, hästar, får och getter.

Lagstiftningen är tydlig, enligt 3§ gäller att "Nötkreatur, svin, hästar, får och getter, som visat sig nedärva letalanlag, defekter eller andra egenskaper som medför lidande för avkomman eller negativt påverkar avkommans naturliga beteende eller som med stor sannolikhet nedärver sådana anlag, defekter eller egenskaper, får inte användas för reproduktion. En förteckning över sådana letalanlag, defekter och ärftliga egenskaper finns i bilagan till dessa föreskrifter. Förbudet gäller dock även andra ärftliga egenskaper än de i bilagan upptagna om de medför lidande eller onaturligt beteende hos avkomman.

Nötkreatur, hästar, svin, får och getter får inte heller användas för reproduktion om det visat sig att djuret med stor sannolikhet nedärver disposition för hög frekvens konstaterade sjukdomsfall, förlossningssvårigheter eller dödlighet hos avkomma i samband med födsel. Första och andra stycket gäller inte om reproduktion sker mellan två individer som med stor sannolikhet har anlagsuppsättningar vilka oavsett tänkbara kombinationer inte ger upphov till förlossningssvårigheter, dödlighet, defekter eller andra egenskaper som medför lidande för avkomman eller negativt påverkar avkommans naturliga beteende.

Där tredje stycket tillämpas och den ena parten i en parning är bärare eller med stor sannolikhet är bärare av ett recessivt anlag enligt första stycket ska den andra parten i parningen vara testad negativ som bärare för samma anlag om ett sådant test finns. I annat fall ska den andra parten i parningen ha konstaterats med stor sannolikhet vara fri från samma anlag genom exempelvis härstamningsanalys."

Men, så till mina funderingar som just nu ger mig lite huvudbry... I den så kallade defektlistan, bilagan till L115, så står det bara upptaget PSSM och att den är R - recessiv. Dessutom står det inte markerat med en asterisk * vilket betyder att det saknas möjlighet till dna-test, vilket vi vet att det finns för PSSM1 eftersom det är genom dna-test som anlaget har påvisats inom New Forest-rasen.

Mina funderingar just nu är dessa: 1.Syftar PSSM i defektlistan enbart till PSSM2 där nedärvningen inte är helt kartlagd - eller är den det numera och har det då konstaterats att den är recessiv? Författningen trädde i kraft den 1 april 2019, då Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS 2004:22) om avelsarbete upphörde att gälla.

2.Syftar det till PSSM1, och att det nu framkommit att även PSSM1 nedärvs recessivt vilket gör att hästar som är bärare av genen kan användas i avel tillsammans med en fritestad "partner", d v s, inga individer behövs tas ur avel. Då behövs det i stället information vilka som är bärare och att det är stoägarens ansvar att testa sitt sto ifall planerna är att använda en hingst som är bärare, och givetvis vice versa - hingstar som är bärare skall enbart läggas på fritestade ston, och det ansvaret behöver hingsthållaren ta.

3.Det har blivit någon ihopslagning eller ihopblandning av PSSM1 och PSSM2 i defektlistan som för mig är svår att förstå eftersom nedärvningen (utifrån det som jag läst mig till) är olika.

4.Det står fel (tryckfel?), det skall egentligen stå PSSM1 - D* och vad det i så fall skall stå efter PSSM2 vet jag inte eftersom nedärvningen enligt uppgift inte är klarlagd.

5.Eller någon annan anledning?

Så tolkar jag det, och jag tycker att det är från Jordbruksverket som svaren behöver komma, sen får SJV ta tag i frågan och se till att samtliga rasföreningar som har (eller befaras ha) individer inom rasen som bär på PSSM1 hanterar frågan på samma sätt utifrån svensk lagstiftning. Sjukdomen finns enligt uppgift i 30 raser, europeiska kallblod skall tydligen vara överrepresenterade? Jag tänker att finns det i New Forest-rasen så borde det finnas i fler europeiska (ponny)-raser..? Jag funderar på hur det hanteras inom andra raser och stamböcker i Sverige och utomlands? Jag har många frågor och funderingar, men jag känner att det måste utredas ordentligt hos t ex SLU och inte baserat på vad man tror och tycker, för att både raser (rasföreningar) och individuella hästar (och ägare) skall behandlas lika... För mig som uppfödare och hingsthållare är det viktigt att göra rätt, men också att alla behandlas lika. Det är i alla fall samma lagstiftning som samtliga hästägare har att följa här i Sverige, oavsett vilken ras eller stambok det handlar om.

Jag vet inte mer om PSSM1 och PSSM2 än vad som går att söka på nätet, och jag har försökt läsa de artiklar som har så tillförlitliga källor som det är möjligt, men visst kan man uppfatta saker fel även om man är källkritisk - synnerhet om man läser artiklar på andra språk. Men, jag tycker att det är viktigt att det inte sprids felaktigheter eller lösa antaganden, och det är inte bra att det är tyst om det, då sprids i stället rykten. Det behöver verkligen spridas korrekt information om PSSM1, och frågorna och svaren samt konsekvenserna behöver hanteras rättvist. Jag kan inte mer om sjukdomen, jag har inga veterinära eller genetiska kunskaper eller någon utbildning inom ämnena, så fråga inte....🤓

Jag delar bara mina funderingar för stunden, kanske finns det någon bland mina veterinärvänner som vet mer, eller som kan hänvisa till korrekt men lättförståeliga artiklar eller annan litteratur på svenska eller engelska.

Information om PSSM1 från SNF: http://www.newforest.se/objfiles/1/PSSM1hosNewFore_1606601990.pdf

Statens jordbruksverks föreskrifter om avelsarbete SJVFS 2019:31 saknummer L115 http://www.jordbruksverket.se/download/18.7c1e1fce169bee5214fb2484/1553856217751/2019-031.pdf

22. apr, 2019

Skall ungponnychampionatet öppnas så att även utlandsfödda ponnyer får delta - eller skall det fortsätta att vara öppet för enbart svenskfödda ponnyer?

22. apr, 2019
22. apr, 2019

För varje år som går blir jag mer och mer övertygad om flockens betydelse för alla hästar.